Självkänsla och självförtroende är två begrepp som ofta dyker upp när man pratar om psykisk hälsa. Att ha dålig självkänsla tycks vara något som många kämpar med – men stämmer det verkligen att man fullt ut har en dålig tro på sig själv? Flows psykolog Loo Westfelt råder oss till att hellre prata om värderingar.
”Jag har en dålig självkänsla”, är säkert något som du har hört i psykologsammanhang. Men hur definierar man egentligen den där dåliga tron på sig själv? Stämmer den i alla avseenden i livet? Loo Westfelt har arbetat som psykolog på PBM sedan 2017, och med PBMs digitala tjänst Flow sedan 2021. Hon tycker att begreppet är svårt att definiera.
– Jag pratar hellre om ’self-efficacy’, som är ett begrepp som Albert Bandora myntade. Det finns ingen bra översättning, men kortfattat kan man säga att det handlar om tilltron till den egna förmågan givet en speciell situation.
Hon ger några exempel:
– Min egen efficacy är hög i rollen som psykolog, men lägre om jag skulle jobba som kock eller i kassan på HM. Eller om jag lagar min paradrätt kontra en helt ny rätt. Då är inte tilltron lika hög. Det betyder alltså att min tro på mig själv skiftar beroende på vad jag gör.
Tilltron ändras
Loo Westfelt menar således att ens känsla för den egna förmågan inte är bestående – utan ändras utifrån vilken situation vi befinner oss i. När en person därför tar kontakt med henne för att genom KBT-terapi få hjälp med en bättre självkänsla, försöker Loo Westfelt bena ut i vilka situationer man har en låg tilltro till den egna förmågan.
– Jag frågar då vad det är man vill göra men inte kan, eller inte kan eller vågar just nu. Det jag också lägger tyngd vid är hur viktigt det är för en själv att klara av en viss sak. Är det väldigt viktigt för dig att du ska kunna hålla en presentation inför andra, trots att du känner dig nervös?
Hon fortsätter:
– Du behöver utmana dina rädslor på ett rimligt sätt och om man till exempel vill kunna prata inför en grupp och öka sin self-efficacy i den givna situationen, ja då lägger vi upp en plan för hur man ska nå dit.
Våra värderingar präglar oss
Loo Westfelt menar att det är viktigt att förstå att vi alla har olika styrkor och svagheter och att den bittra sanningen är att vi inte kan vara bäst på allt.
– Och det är här värderingarna kommer in. Man måste ställa sig själv frågan vad som är viktigt för en själv. Att presentera inför grupp är ett typiskt exempel, för ibland kan man komma fram till att det faktiskt inte är så viktigt att klara av det. Man kan låta andra vara bra på det, så fokuserar man på sina egna styrkor istället.
Beteenden som man är motiverad att förändra är generellt lättare, än de saker som vi egentligen inte är motiverade eller har lust att lägga energi på att förändra.
Värderingarna är vår kompass i livet och ju närmare våra värderingar vi är, desto bättre mår vi. En pacifist som jobbar med vapen mår kanske inte särskilt bra, för det är inte i linje med vilka värderingar han eller hon har. Ens värderingar är heller inte konstanta, utan ändras.
Visioner som krockar
Loo Westfelt ser ibland hur värderingar kan krocka i en familjesituation. Ena parten i ett förhållande tycker till exempel att vissa saker i ett föräldraskap är viktigt, medan den andra personen inte tycker det.
– Det är tydligt när man inte har samma vision och när värderingarna krockar. Värderingar är något vi måste checka in på då och då, eftersom de förändras och kan se olika ut beroende på var i livet man är. Det kan vara jättebra att stanna upp ibland och fundera: vilken riktning har jag i livet?
Hon avrundar:
– När det kommer till en beteendeförändring benar vi ut vad man vill göra och hur man tar sig dit. Det kan vi hjälpa till med i KBT-terapin.
Vill du läsa mer om KBT-terapi? Läs gärna vårt blogginlägg ”Vad är KBT-terapi?” för att se om terapiformen skulle passa dig.